Att utnyttja varje liten yta som finns "över" kan behövas vid brist på förvaring. Utan att för den delen överbelamra all yta som finns =) Papper och småsaker tar otrolig plats har jag märkt, och man kan ju tyvärr (?) inte kasta precis allting. I en del av mitt vardagsrum har jag ett IKEA PS skåp (jo det mesta är IKEA hos mig haha), och under det har jag skjutit in tre boxar för förvaring av papper och smått och gott. Boxarna är ur vägen och fyller en bra funktion =) Dessutom är ju skåpet i sig en toppenförvaring och sväljer massor.

Jag tänkte att jag skulle ha en temavecka om förvaring här på bloggen den här veckan. Hoppas Du vill vara med? Ideén till det här temat har fötts ur min brist på förvaring. Veckan går ut på att visa upp dina smarta och fiffiga förvaringslösningar. Allt för att kunna ge inspiration till andra. Det kan vara all möjlig förvaring, som garderobslösningar, korgar, boxar, pennförvaring, skoförvaring, skåp mm mm. Hur ser din förvaring ut?

Hur mycket du vill bidra med under veckan är helt upp till dig. Ett inlägg om dagen, flera om dagen, ett under hela veckan... allt är välkommet! Själv har jag planerat att visa en typ av förvaring hos mig varje dag.

Jag hoppas Ni hänger på?

Lämna en kommentar hos mig, så jag kan länka vidare till dig och dina inlägg. Är ni redo? Bra! Då kör vi!

Inläggen ikväll är verkligen som natt och dag. Jag är fortfarande glad på ett personligt plan, men nyheten, eller rättare sagt den fruktansvärda, tragiska nyheten har inte nått mig förren ikväll. Lilla Engla kommer inte att hittas i livet. Visserligen har man kanske innerst inne redan förstått att det inte skulle ske, men att det fick lov att handla om sådana fruktansvärda saker är så hemskt, så hemskt. Hur kan det slumpa sig så fruktansvärt att den mannen lyckades komma på just den vägen när Engla för första gången skulle cykla hem på egen hand? Det är ofattbart. Vad var meningen med det? Mina tankar ikväll går till Engla och hennes familj, och till byn Stjärnsund. Vilken fruktansvärd tragedi att bearbeta. Tyvärr har jag för långt till deras kyrka, men imorgon ska jag åka upp till fjällkyrkan och tända ett ljus för henne. Stackars liten tjej. Jag mår riktigt illa när jag tänker på det. Mina tankar ikväll går även till Pernillas familj, det måste vara en lättnad att äntligen veta att man hittat hennes mördare. Jag bodde själv i Falun i närområdet där hon hittades vid den tiden. Det lamslog hela stan. Och nu har det hänt igen, till ett litet barn. Och om polisens misstänkar är korrekt, har det även hänt fler gånger. TACK för vår effektiva polis! Det kan vara svårt, det kan ta tid, men tillslut lyckas de hitta den ansvarige.